Om Mjödhornets Samfällighetsförening

Om oss / Historik

Vi finns på Brandthovda i östra stadsdelarna av Västerås med följande gatuadresser: Lerkärlsgatan, Mjödhornsgatan, Glasbägargatan, Rungatan, Runstensgatan och Runslingegatan.

Föreningen bildades 1965 men då som en ekonomisk förening i regi av Bostadsstiftelsen Aroseken. Huvudmän var Västerås Stad och Västerås Sparbank. Aroseken byggde ett flertal villaområden i Staden från1963 (Skiljebo, Nordanby, Brandthovda, Talltorp, Bäckby, Rönnby m fl områden). De första stadgarna för den ekonomiska föreningen registrerades 19 juli 1965 hos Länsstyrelsen.

Efter att en ny lag trätt i kraft ändrades den ekonomiska föreningen till att 1981 bli en samfällighet med speciella stadgar. Detta förändrade den juridiska statusen men minskade också riskerna, t ex vid belåning.  År 2006 genomfördes en ny anläggningsförrättning, eftersom det hade tillkommit vissa gemensamhetsanläggningar bl a kabel TV-nät, individuell värmeavläsning och fastställande av överlämningspunkter mellan samfälligheten och respektive husägare.

Inflyttningen i vårt område med 30 st friliggande och 40 st kedjehus skedde i huvudsak under 1965. Av de ursprungliga ”innevånarna” finns fortfarande en del kvar. Flera hus har byggts till och större renoveringar har skett under åren.

De genomförda tekniska innovationerna är inte så stora men nog så betydelsefulla för husägarna. Styrelsen har hyllat principen att låta husägarna sköta sina hus på egen hand utan pekpinnar men har målmedvetet arbetat med gemensamma frågor. Dessa är värmecentralens modernisering, individuell mätning av kallvatten och värmeförbrukning. Utbyggnad av kabel-TV och bredband initialt via Tele2 men 2011instalerades ett fibernät med anslutning till Stadsnätet.

Samfällighet

En samfällighet är ett antal fastigheter som har en del i en viss egendom (gemensamhetsanläggning). En gemensamhetsanläggning tillkommer vid en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen (SFS 1973:1149). Hur en gemensamhetsanläggning skall skötas finns reglerat i lagen om förvaltning av samfälligheter, SFL, (SFS 1973:1150). Med hjälp av bestämmelserna i denna lag kan en gemensamhetsanläggning skötas på ett effektivt sätt.

Egentligen är det fastigheten som är delägare i samfällighetsföreningen. Men en fastighet kan rent juridiskt inte vara ägare utan enbart ha ett andelstal. Andelen utgör en integrerad del av delägarfastigheten och följer med fastigheten vid försäljning eller annan ägaröverlåtelse. Medlemskapet uppstår automatiskt när man förvärvar en fastighet som har en del i en samfällighet som förvaltas av en samfällighetsförening.

Vissa samfälligheter som förvaltar kommunaltekniska anläggningar (t.ex. vatten- och avloppsnät, fjärrvärmenät), såsom Mjödhornet, måste göra fondavsättningar.

En samfällighet är en juridisk person som t.ex. kan köpa och sälja varor, låna pengar, anställa folk, teckna försäkring.

När en samfällighetsförening bildas upprättas ett anrättningsbeslut. Hur föreningen skall styras och skötas regleras av stadgar som inte får strida mot SFL eller mot anrättningsbeslutet.

Medlemmarnas rätt at påverka föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämman (årsmöte). Ärenden på föreningsstämman har alltid en obligatorisk del (Lantmäteriets normalstadgar £22), där bl.a. styrelsen för kommande år utses (styrelsens ordförande väljs för kommande år), revisorernas berättelse, frågan om ansvarsfrihet för styrelsen (för den tid revisionen avser), valberedning, årsredovisningen (innehållande balansräkning, resultaträkning samt styrelsens verksamhetsberättelse).